Ett smartare och roligare sätt att angripa problem

Författare: Gunnel Ryner

Så gott som alla organisationer brottas med problem av olika slag. Och många organisationer hanterar problemen på ett sätt som gör dem värre, snarare än att lösa dem. Låt mig illustrera med ett exempel:

Vi tänker oss en organisation som har problem med bristande samarbete mellan olika yrkesgrupper. De bestämmer sig för att gå till botten med problemet och försöka hitta orsakerna till det dåliga samarbetet. Så de kallar in en extern konsult, som intervjuar var och en av de anställda och låter dem berätta om tillfällen när samarbetet inte har fungerat och varför det inte har fungerat. Under intervjuerna känner sig vissa medarbetare utpekade och kritiserade, går i försvar och skyller det dåliga samarbetet på andra. Andra har inte ens tänkt på att samarbetet är dåligt, men när de blir uppmanade att tänka efter så kommer de ändå på tillfällen när det inte har fungerat så bra.

Konsulten sätter ihop en rapport och presenterar sina resultat och förslag till åtgärder. Efteråt är stämningen påtagligt förändrad. Plötsligt är hela arbetsplatsen fylld av samtal om det dåliga samarbetet, vad det beror på och vems fel det är. Anklagelser och beskyllningar haglar, och nu är det ännu fler som känner sig orättvist kritiserade. Åtgärdsförslagen förkastas, eftersom konsulten ”uppenbarligen inte har förstått någonting av hur vi jobbar här”. Så småningom eskalerar det till fullskaliga konflikter mellan olika avdelningar och yrkesgrupper, och en stark misstänksamhet mot cheferna. Och till slut är problemet inte längre dåligt samarbete, nu motarbetar man varandra.

Om vi nu tänker oss att den här organisationen i stället hade haft ett mer styrkebaserat arbetssätt så skulle det kunna se ut så här:

I stället för att låta en konsult agera expert, samlar företagsledningen alla anställda och låter alla vara delaktiga i processen. Till att börja med identifierar de vad de vill ha i stället för det dåliga samarbetet. De formulerar om problemet till ett positivt mål, till exempel: ”Vi vill ha en kultur som präglas av att vi samarbetar och hjälps åt för att nå våra gemensamma mål”. Sedan letar de efter goda exempel på när det önskade läget redan förekommer. För oavsett vilket problem man har i en organisation, finns det så gott som alltid tillfällen när det fungerar lite bättre eller åtminstone mindre dåligt.

I stället för att en konsult intervjuar var och en, får de anställda intervjua varandra om sina positiva erfarenheter, om tillfällen när samarbetet har fungerat bra, varför det har fungerat bra och vem som har gjort vad som har bidragit till det goda samarbetet. Det visar sig att det finns mängder av goda exempel och ju mer de pratar om och utforskar sina goda exempel, desto gladare och stoltare känner de sig över allt bra de redan gör. Kreativiteten flödar och de kommer på massor av idéer för att samarbeta ännu bättre i framtiden.

Det är det här som är skillnaden mellan problembaserad utveckling och styrkebaserad utveckling. Problembaserad utveckling fokuserar helt på problemen, det man inte vill ha, medan styrkebaserad utveckling fokuserar på vad man vill ha i stället och vad som redan fungerar bra. Genom att lyfta fram och undersöka vad man gör när saker och ting fungerar som bäst, och låta människor vara delaktiga i samtal om allt de redan gör bra, skapar man förutsättningar för ökat självförtroende, stolthet och glädje. Medlemmarna i gruppen kommer också att inse att de redan sitter på lösningarna och att de har alla resurser som krävs. Det ger ny energi och inspiration till att göra ännu mer av det som fungerar bra, och ofta en mängd kreativa idéer för hur man kan göra saker ännu bättre. Inte minst ger det hopp för framtiden.

Gunnel Ryner är beteendevetare, föreläsare och en av Sveriges främsta experter på styrkebaserat arbetssätt. Just nu är hon aktuell med sin nya bok ”Hitta rätt i stället för att leta fel – vägen till ett gladare liv, bättre relationer och oslagbara team”. I boken har Gunnel plockat guldkornen från styrkebaserade metoder som Appreciative Inquiry, Lösningsfokus och Positive Deviance och forskning inom positiv psykologi och styrkepsykologi. Resultatet är en skattkista fylld av konkreta verktyg för att se och förstärka det goda, tillvarata styrkor, lära av framgångar och bygga utveckling på det som fungerar bra. Texten ovan är hämtad ur boken.