Gustav Stenbeck, riskkapitalist och föreläsare inom hållbara affärer ger en insyn i dagens trender kring hållbarhet och vart vi är på väg i framtiden.
.
Jag har jobbat med hållbarhetsfrågor sedan 1999 när jag som 19-åring första gången gick in genom dörrarna på Greenpeace. Sedan millenieskiftet har hållbarhetsfrågorna vuxit i komplexitet, de har fått en långt mycket mer akut inramning och det finns en drastiskt mycket större förståelse för varför det är viktigt och vad vi behöver göra. Men den resan har inte varit rak och ingen annan roll än Hållbarhetschefens har varit ett tydligare lackmuspapper på hur frågorna ses och behandlas i samhället.
.
För 20 år sedan var hållbarhetschefen, eller miljöchefen som det hette då, en högt utbildad ekolog, toxikolog eller dylikt. En person som alltför ofta var där för att sköta myndighetskontakter, säkerställa att lagstiftning följs och för att förhindra direkta utsläpp. Den personen hade ofta väldigt lite, eller ingenting, med affärsmodellen att göra. Rollen handlade i bästa fall om att minska de negativa påverkningarna av verksamheten. Detta innebar att frågorna ofta blev abstrakta och de blev dessutom ofta behandlade långt ifrån de rum där verksamheten egentligensköttes. Miljöchefen var en perifer eftertanke och rollen innehades alltför ofta av en person som var en relik från den gröna vågen.
.
Motrörelsen blev tydlig. För 15-10 år sedan blev hållbarhetschefen bestyckad med kostym och började ofta prata om hårda värden. Hur ofta har vi inte hört att ”hållbarhet är lönsamt”? Det härstammar från den här perioden. Det är ett talande citat då hållbarhet nu skulle räknas på. Ut skulle alla miljöchefer, och med dem alla hållbarhetsinitiativ som inte kunde visa lönsamhet, på ett sätt eller annat. Att kalkylerna blev fullstoppade med antaganden var inte så viktigt, det handlade om att flytta in hållbarhet i Excel-arken. Hållbarhetschefen blev mer ekonomi är Ekonomichefen och intog allt oftare en roll i företagets ledningsgrupp.
.
Så har det sett ut fram till nyligen. När rollen återigen börjat gå igenom ännu en förändring. Nu frågor vi oss allt oftare hur vi bygger bättre varumärken med hållbarhet. Hur vi får nöjdare personal. Hur vi ändrar vår affärsmodell för att understödja en grön omställning. Alla dessa frågor är abstrakta i natur. De går sällan att räkna på ens med antaganden. Det ställer i sin tur nya krav på den moderna hållbarhetschefen. In kommer nu gröna vågen 2.0. Hållbarhetschefen som å ena sidan pratar både kanaler, målgrupper och avkastning på investerat kapital. Och på den andra sidan måste göra det på ett sätt där omgivningen förstår visionen och ”varföret”.
.
Jag gillar denna version av Hållbarhetschefen. Den personen gör frågorna tillgängliga för fler, på ett sätt där vi kan förstå varför ett företag eller en organisation jobbar med just de hållbarhetsinitiativ de gör. Just nu är det viktigt att vi pratar inte bara ”vad”, utan ”varför” och svaret på den frågan behöver vara något mer än ”för att forskningen säger det”. Det svaret har väldigt sällan skapat engagemang och tillhör definitivt den kommunikativa arsenalen för Hållbarhetschefen som dog ut för 10 år sedan.
.
Gustav Stenbeck är riskkapitalist inom hållbara affärer. Den tidigare miljöaktivisten ger en tydlig och informativ inblick i hur hållbarhet och lönsamhet speglar framtidens företagsklimat. Han har blivit utsedd till en av Sveriges tre bästa hållbarhetschefer och har även fått nomineringar för sina prestationer som talare med en rad uppdrag för stora, samt internationella bolag. Med sitt breda spektrum från startup-världen till multinationella bolag och företag inom hållbarhet har han en unik insyn i den företagsvärld som håller på att förändras dramatiskt.