Gnälliga människor på arbetsplatsen – vad kan det få för konsekvenser?

Hur påverkas vi av gnäll och vad kan vi göra åt det?

Frågor & svar om gnäll!

Hur påverkas vi av gnäll och vad kan vi göra åt det?
Hur man ska parera gnälliga kollegor, familjemedlemmar, vänner och bekanta är en återkommande undran bland Liria Ortiz kunder och läsare. Det kan vara den åldrade föräldern som vid varje telefonsamtal med barnen beklagar sig över att ingen hälsar på. Det kan vara en nitisk granne som aldrig missar ett tillfälle att påpeka hur illa de övriga i bostadsrättsföreningen sköter sig. Eller så är det vi själva som återkommande gnäller om hur jobbiga alla våra kollegor, vänner, bekanta och alla andra är och uppmärksammar att vi gnäller oftare och intensivare den senaste tiden – och det viktigaste – vi är missnöjda med det.

Gnäll är en del av vardagen och många ägnar sig åt det utan att reflektera över varför. Samtidigt visar forskning att gnäll ökar våra stressnivåer, minskar kreativiteten och gör oss blinda för möjliga lösningar.

Vi har med andra ord mycket att vinna på att förstå vårt gnällande och lära oss när och hur vi vill gnälla.

.

Vad är gnäll?
Gnäll är ett upprepat klagande med fokus på missnöje, hinder och problem istället för lösningar. Vi kan både gnälla högt inför andra och tyst inombords, ofta på oss själva: ”Att jag aldrig lyckas göra någonting rätt!” Ibland behöver vi gnälla ett tag för att komma åt och kanske sätta ord på något som är problematiskt, eller för att skapa samsyn med exempelvis kollegor om att en fråga skulle behöva lösas gemensamt. Sådant gnäll har en viktig funktion och kan vara konstruktiv.

Den mer destruktiva varianten av gnäll utmärker sig istället genom att aldrig resultera i handling. Vi fastnar i gnällandet och om det som inte fungerar och hur det borde vara istället. Vi luras av vår hjärna, som tolkar gnället som att vi faktiskt gör något åt det som oroar oss. Det ger en tillfällig lindring trots att källan till oron aldrig blir mål för någon verklig förändring. Gnällandet kan också ha sitt ursprung i att vi inte vet hur vi ska lösa ett problem, inte orkar ta tag i det eller helt enkelt att vi vill skylla ifrån oss på någon annan och slippa ta ansvar själva.

Ingen föds gnällig; gnäll är ett inlärt beteende som går att förändra. Ofta hänger gnäll ihop med en känsla av hopp-och maktlöshet.

.

Ska man ska inte få kritisera när något är dåligt?
Jo! Att kämpa för sin sak, försvara sina rättigheter eller på ett konstruktivt sätt påtala när saker inte fungerar är inte samma sak som gnäll. Vid konstruktiv kritik finns det ett tydligt mål. Man beskriver problemet och försöker komma med förslag på hur det kan lösas. I den konstruktiva kritiken finns en vilja att nå ömsesidig förståelse och att faktiskt få igenom en förändring. Skillnaden i inställning gör att kritiken tas på större allvar än gnäll. Samtidigt innebär den konstruktiva kritiken ett större eget ansvar när det gäller att föreslå möjliga lösningar. Med gnäll slipper vi det ansvaret.

Gnäll är inte heller samma sak som att sörja eller bearbeta en förlust. Ibland behöver vi också lätta på trycket av andra anledningar. Det är när vi inte kommer vidare utan fastnar i ett resultatlöst klagande över lång tid som gnället blir problematiskt.

.

Varför gnäller vi då?
Gnäll hänger ofta ihop med en upplevd eller verklig maktlöshet, där gnället blir en ersättning för riktig problemlösning. Vi kanske känner att vi saknar både förmåga och strategier för att lösa situationen som skapar missnöje, och då blir gnället den enda kvarvarande ventilen för att hantera läget. Ibland är gnäll en försvarsmekanism som har sin grund i svårigheter att uttrycka behov på ett tydligt sätt, av rädsla för att bli avvisad eller hamna i en konflikt. Eller så är gnället ett sätt att framhäva sig själv som bättre än andra, genom att ständigt påtala hur dåliga andra människor är på olika saker.

Gnäll kan också vara ett socialt kit, något som stärker vänskap och binder samman en grupp. Genom att smågnälla tillsammans med kollegorna stärks gemenskapen och vi kan rentav bli lite upplivade av att märka hur de andra irriterar sig på samma saker som vi själva.

.

Vad menas med att gnäll fyller en funktion för individen eller en grupp?
Gnäll drar på kort sikt igång hjärnans belöningssystem vilket får oss att må bra. Det känns skönt att gnälla! Men på längre sikt riskerar det upprepande klagandet att få negativa effekter.

Påverkar gnället våra relationer?
Att gnälla lite tillsammans kan vara ett effektivt socialt smörjmedel. Men den som tvingas lyssna på återkommande gnäll från sin omgivning kan bli frustrerad och dränerad på energi. Det vet alla som har en gnällig släkting, vän eller kollega i sin närhet. Det kan kännas svårt att veta hur man ska hantera personen när hen drar igång. Risken är att människor runt gnällaren börjar dra sig undan och undvika den som ständigt klagar, vilket förstås försämrar möjligheterna till goda relationer.

Är det individens ansvar eller organisationens ansvar att stoppa gnäll?
Organisationensansvar. Mycket gnäll på jobbet riskerar att utvecklas till en gnällkultur som tar över hela arbetsplatsen. Den som behöver utstå mycket gnäll börjar snart gnälla själv och beteendet sprider sig snabbt. Ofta går orsaken att finna i ett otydligt ledarskap, många omorganisationer eller andra faktorer som skapar osäkerhet bland medarbetarna. När de inte kan uttrycka oro och irritation öppet kommer det istället ut som gnäll. Den gnälliga jargongen skapar lätt dålig stämning, irritation och ineffektivitet. Större och viktigare problem överskuggas av det som gnället handlar om och organisationen blir trögarbetad.

Individensansvar. Den enskilda individen har som ansvar att uppmärksammar att man gnäller att man är missnöjd och söka hjälp för att förändra sin situation. Att reflektera över varför.

Vem riskerar att fastna i gnällfällan?
Risken för att fastna i gnäll är störst hos personer som har låg tilltro till sin egen förmåga att lösa de problem som orsakar missnöjet och irritationen. De kanske känner besvikelse över hur livet, karriären eller äktenskapet blivit och förstår inte hur något skulle kunna bli bättre. Det kan finnas en maktlöshet i grunden, upplevd eller verklig, vilket märks på att gnället kan ha inslag av passiv aggressivitet. Den gnällande personen kan sakna goda erfarenheter av att bli ordentligt lyssnad på och förstådd. Detta i sin tur kan leda till att personen fastnar i gnällfällan med en ökad svårighet att uttrycka sina egna behov på ett tydligt sätt för att man saknar strategier för att kommunicera på ett ändamålsenligt sätt.

Ett upprepat gnällande kan ibland likställas med ältande: att gång på gång återkomma till tidigare oförrätter och kränkningar, misslyckanden eller besvikelser. Funktionen med ältandet är då att hålla fast vid missnöjet, vilket i sin tur kan bero på att man vill undvika att bli besviken. Positiva förväntningar upplevs som för riskabla.

Strategier för att stoppa gnäll hos andra och dig själv

Lyssna på gnäll men begränsa den
Ibland misstolkar vi det en medarbetare, kollega eller vän säger som gnäll. Det kan röra sig om verkliga uttryck för sorg, besvikelse eller upplevelser av att inte ha blivit lyssnad på. Kanske är det inte gnäll utan konstruktiv kritik och mottagaren börjar försvara sig eller kalla det för gnäll som en ursäkt för att inte lyssna på personen. Därför behöver vi alltid lyssna ordentligt på det andra har att säga innan vi drar några slutsatser.

Vilka är de vanligaste felen vi gör när vi försöker hantera andras gnäll?
Gnäll visar på frustration över att något inte är som det ska. Gnällande på en arbetsplats kan vara ett tecken på brister i organisationen eller i ledarskapet, som gör att åsikter inte tas till vara på ett bra sätt. Att införa förbud mot gnäll är därför en mycket dålig idé som rentav kan ha motsatt effekt. Medarbetarna hamnar lätt i försvarsposition och då förstärks gnället.

En annan dålig idé är att försöka bevisa för en gnällande person att hen har fel med argument som bara baseras på fakta.Det skapar motstånd hos den som gnäller, eftersom hen inte känner sig lyssnad på. Ofta slutar det bara med att gnällaren fortsätter yttra sitt missnöje hos någon annan i hopp om att någonstans bli förstådd och få medhåll. Liknande mekanismer gör att det inte heller fungerar att slå dövörat till och ignorera gnället, eller isolera gnällaren.

Ytterligare en taktik som är dömd att misslyckas är att bara hålla med och instämma i gnället. Då får den som gnäller vatten på sin kvarn och klagandet ökar i styrka. Att gång på gång lyssna på någon annans gnäll kan skapa stor frustration, och då kan det vara lockande att ge utlopp för känslorna genom en utskällning. Risken är dock att det upplevs som kränkande av den som blir utskälld, vilket knappast leder till någon långvarig förbättring.

Vad ska man göra istället? Bekräfta personens känslor, lyssna utan att avbryta alldeles för snabbt, be om lov att berätta hur du ser på det som händer. Om man är chef rekommenderas att lyssna på gnäll som om det skulle vara en missnöjd kund. Efter det kan du be om att prata om något annat. Nyckelordet är uppmärksamhet. Ge cirka tio minuter uppmärksamhet men senare byt ämnet.

Vilka vinster finns det med att gnälla mindre?
Forskning visar att gnäll ökar stressnivåerna, hämmar kreativiteten och i förlängningen gör oss olyckliga. Det finns dessutom studier som visar att upprepat gnällande över längre tid påverkar negativt må bra substanser som endorfin och serotonin i hjärnan. Och det är inte bara gnällaren som riskerar att må sämre, utan även den som tvingas lyssna. Det finns med andra ord påtagliga risker med stora mängder gnäll.

Genom att minska gnällandet värnar vi både våra egna och andras hjärnor, och driver inte upp nivåerna av stresshormonet kortisol i onödan. Om vi blir uppmärksamma på varför vi gnäller kan vi också lättare göra något åt det som oroar och irriterar oss. Istället för att fastna i gnällandet över sådant vi inte trivs med kan vi förtydliga hur vi verkligen vill ha det och vad som skulle kunna ta oss dit. På en arbetsplats blir stämningen och arbetslusten bättre när gnället minskar. Det blir lättare att få igenom positiva förändringar och fokus kan riktas mot de viktiga problemen istället för klagandet.

Minskat gnäll öppnar upp för konkreta förändringar, optimism och en tro på att saker kan förändras till det bättre. Vi mår bättre, känner oss lugnare och livet blir lite lättare att leva.

Målet med föreläsningen är att förmedla att vi blir både gladare och mer effektiva om vi vet varför vi gnäller och hur vi kan stoppa gnäll hos andra och oss själva för att kunna gå vidare från ord till handling. Eller om att lära oss konsten att gnälla genom att kunna ta medvetna val kring när och hur lång tid vi vill gnälla.